När våren knackar på dörren har i alla fall jag svårt att inte känna en stark längtan ut på vattnet. Du vet, den där första dagen när solen faktiskt värmer på riktigt och isen äntligen gett med sig. Paddelsuget är ofta totalt. Det är en fantastisk tid, men det är också en tid som kräver eftertanke och respekt.
Personligen är min favorittid att paddla i oktober. Luften är krispig, löven sprakar i gult och rött, och man har ofta vattnet helt för sig själv. En stor fördel då är att vattnet har hunnit lagra sommarens värme och ofta är betydligt varmare än luften. På våren är situationen den rakt motsatta, och det är just den obalansen vi skriver om i denna artikel.
Det här är inte en text för att skrämmas. Det är en text för att dela med mig av kunskap och erfarenheter jag samlat på mig som paddlare och instruktör. Min filosofi har alltid varit att med ökad kunskap kommer bättre beslut, och med bättre beslut kommer mer trygghet. Och det är tryggheten som låter oss slappna av och uppleva den där sanna paddelglädjen.
Den Förrädiska Asymmetrin Mellan Luft och Vatten
En solig aprildag i Stockholm kan bjuda på en t-shirt-vänlig temperatur. Det är lätt att få en falsk känsla av trygghet. Men under kajaken döljer sig en helt annan verklighet. Isen har kanske precis släppt, och den enorma vattenmassan har ännu inte hunnit absorbera någon värme att tala om. Det tar tid att värma upp våra svenska vatten och det dröjer ofta till någon gång i maj innan det börjar bli någorlunda okey i vattnet.
Varför är detta så viktigt att förstå? Jo, för att vatten leder bort värme från din kropp ungefär 25 gånger snabbare än luft. Skulle du hamna i vattnet spelar det ingen roll hur varmt det är i luften. Din kropp kommer att reagera på vattnets temperatur, och bara den.
Mer än Bara Hypotermi: De Fyra Faserna vid ett Kallt Bad
När vi pratar om risker med kallt vatten tänker de flesta på hypotermi. Det är en reell risk, men paradoxalt nog är det sällan hypotermi som är den mest omedelbara faran. De flesta olyckor sker långt innan hypotermi ens blir ett faktum. Forskningen lär oss att förloppet kan delas in i fyra fysiologiska faser.
Fas 1: Kallvattenchock (De första 0-3 minuterna)
Detta är kroppens omedelbara, reflexmässiga reaktion på den plötsliga kylan. Den är våldsam och nästintill omöjlig att kontrollera med ren viljestyrka.
Inandningsreflexen (”Gasp Reflex”): När din hud träffas av iskallt vatten kan en djup, ofrivillig inandning utlösas. Om ditt huvud är under ytan just då, kan vatten dras ner i lungorna, med en överhängande risk för drunkning.
Okontrollerad andning: Ofta följer en period av intensiv hyperventilation. Det kan kännas som att du inte får luft, trots att du andas extremt snabbt. Detta gör det väldigt svårt att hålla andan eller synkronisera andning med simtag, vilket lätt kan leda till panik.
Kardiovaskulär stress: Samtidigt reagerar ditt hjärt- och kärlsystem. Blodtrycket och pulsen kan rusa i höjden. För personer med underliggande hjärtproblem kan denna chock vara direkt livshotande.
Om du klarar den första chocken (en välfungerande flytväst är helt avgörande här) börjar nästa utmaning. Kroppen försöker nu desperat skydda dina inre organ genom att minska blodflödet till armar och ben.
Förlorad muskel- och nervfunktion: Utan tillförsel av varmt blod kyls dina muskler och perifera nerver ner otroligt fort. Resultatet är att finmotoriken snabbt kan försvinna. Att knäppa ett spänne, hålla i en räddningslina eller greppa paddeln kan bli nästintill omöjligt.
Simsvikt: Därefter påverkas de större muskelgrupperna. Förmågan att simma eller ens trampa vatten kan snabbt försämras och till slut helt försvinna. Utan en flytväst som håller dig flytande blir situationen extremt kritisk.
Fas 3: Klinisk Hypotermi (Efter 30+ minuter)
Först om du lyckats hålla dig flytande under en längre tid, vanligtvis mer än 30 minuter, blir den kliniska nedkylningen den primära faran. Kroppens kärntemperatur sjunker under 35°C, och nu börjar den process de flesta förknippar med nedkylning.
Fas 4: Kollaps vid Räddning (Under och efter räddning)
Det här är en lömsk och mindre känd risk som alla som hjälper någon ur kallt vatten bör känna till. När man lyfts ur vattnet, särskilt om det sker vertikalt, kan det orsaka ett plötsligt och dramatiskt blodtrycksfall. Man måste hantera en nedkyld person mycket varsamt, helst lyfta horisontellt, och undvika att de rör på sig i onödan.
Tips från Bryggan: Min checklista för en säker tur
Okej, det här är komplexa saker. Men målet är att du ska kunna fatta kloka beslut. Här är mina konkreta råd för en säkrare paddling i kallt vatten, många av dem visar jag även i praktiken i vår video om ämnet.
Klä dig för vattnet, inte för luften. Detta är den absolut viktigaste regeln.
Torrdräkt är din livförsäkring. När vattentemperaturen är under 10-12°C ser jag det som en obligatorisk del av säkerhetssystemet. Den håller dig torr, vilket är avgörande.
Klä dig smart under. Använd ull eller bra syntetmaterial i lager-på-lager. Undvik bomull till varje pris! Bomull suger åt sig fukt (svett) och kyler dig aktivt inifrån, även under en torrdräkt. Kom ihåg att torrdräkten inte värmer utan du behöver isolera dig under torrdräkten!
Huvud, händer, fötter. En varm mössa eller neoprenhuva är A och O. Varma handskar och rejäla neoprenskor eller -sockor gör enorm skillnad.
Flytvästen är din bästa vän. Alltid. Jag paddlar aldrig utan. Den är din garanti för att hålla huvudet över ytan om den första kallvattenchocken slår till eller om du förlorar muskelkontrollen.
Använd 1-10-1-regeln som en guide, inte en lag. Minnesregeln (1 minut för andningskontroll, 10 minuter av meningsfull rörelse, 1 timme till medvetslöshet) är bra för att motverka panik. Men kom ihåg att i isvatten kan du ha betydligt mindre än tio minuter innan händerna slutar fungera. Ha en plan, men förvänta dig inte att du har gott om tid.
Paddla med sällskap och ha en plan. Att ha en vän med sig som kan grunderna i kamraträddning är ovärderligt. Prata igenom er plan innan ni ger er av. Vem gör vad om något händer? Öva tillsammans under lugna förhållanden så att räddningen sitter i ryggmärgen den dagen den verkligen behövs.
Investera i din egen kunskap. Den bästa utrustningen i världen kan inte ersätta kunskap. Att gå en kurs är det snabbaste sättet att bygga en stabil grund. Där får du chansen att öva på räddningar under säkra former och lära dig hur du undviker att hamna i farliga situationer från första början. Om du är nyfiken erbjuder vi på Lekmer både Grundkurser och mer avancerade säkerhets- och teknikkurser.
Avslutande tankar: Njut av paddlingen med Respekt och Förnuft
Vårpaddlingen är och förblir magisk. Ljuset, tystnaden och känslan av att naturen vaknar till liv är svårslagen. Genom att bygga upp din kunskap och ha en ödmjuk respekt för vattnets krafter kan du paddla tryggt och njuta av allt det underbara som den här årstiden har att erbjuda.
Hoppas vi ses på vattnet – på ett tryggt och roligt sätt!
/Emil
För den vetgirige: Länkar för vidare läsning
För dig som vill dyka ännu djupare i fysiologin och säkerhetstänket kring kallt vatten kan jag varmt rekommendera följande resurser.
National Center for Cold Water Safety: En amerikansk organisation som är en av de främsta auktoriteterna på området. Deras webbplats är en guldgruva av information om kallvattenchock, simsvikt och hypotermi.
Att kunna styra sin kajak med precision handlar om mer än bara muskelkraft – det handlar om att förstå dynamiken mellan din kropp, paddeln och vattnet. Sveptaget är en av de mest grundläggande och viktigaste teknikerna för varje paddlare som vill gå från nybörjare till att ha full kontroll i varierande förhållanden. I den här guiden bryter vi ner tekniken bakom ett perfekt sveptag och hur du använder det för att manövrera din kajak med minimal ansträngning.
Vad är ett sveptag och varför är det viktigt?
Sveptaget är ett kraftfullt styrtag som används för att vända eller korrigera kajakens kurs. Till skillnad från ett vanligt framåttag, där paddeln förs nära kajaksidan, rör sig paddeln i ett sveptag i en vid båge långt ut från skrovet.
Fördelar med sveptaget:
Maximal hävstångseffekt: Genom att föra bladet långt ut från kajakens rotationspunkt skapas en större kraft som vrider skrovet.
Kurskorrigering i fart: Gör det möjligt att justera riktningen utan att tappa för mycket momentum.
Säkerhet: En nödvändighet för att snabbt kunna vända upp mot vinden eller undvika hinder.
Steg-för-steg: Så utför du ett perfekt framåtsvep
För att få ut maximal effekt av ditt sveptag bör du följa den så kallade Teknikpyramiden, där grundförutsättningar som position och kontakt leder till en effektiv kraftöverföring.
1. Position och förberedelse (Isätt)
Börja med att rotera överkroppen så att axeln på den sida du ska sätta i paddeln sträcks fram. Sätt i hela paddelbladet långt fram, så nära fören som möjligt.
2. Drivfasen och kraftöverföring
Istället för att bara dra med armen, initiera rörelsen genom att trycka med benet på samma sida som paddeln. Använd bålrotationen för att föra paddeln i en vid, horisontell båge ut från kajaken. Tänk på att hålla paddeln relativt lågt för att öka räckvidden och hävstången. Sträva efter att ha en nästintill rak nedre arm.
3. Upptag och avslut
Sveptaget är mest effektivt under den första delen av bågen. Avsluta taget när paddeln har nått ungefär i höjd med höften. Taget kan fullföljas hela vägen bak för ännu mer effekt. Dock kan farten bromsas något när paddeln dras för långt in mot aktern.
Kantning: Hemligheten bakom en snabb vändning
För att göra din sväng ännu mer effektiv kan du använda kantning. Genom att pressa upp ena låret mot däcket och sänka den andra skinkan lutar du kajaken. Detta förkortar kajakens vattenlinje och minskar motståndet, vilket gör att skrovet svänger lättare runt sin egen axel.
Expert-tips: Vid ett sveptag på höger sida för att svänga till vänster, kanta kajaken åt höger (utåt i svängen) för att ”släppa” fören och aktern från vattnets motstånd.
Vanliga misstag att undvika
Att bara använda armarna: Detta leder till snabb utmattning och svaga svängar. Kom ihåg att kraften kommer från benen och bålen.
För djupt eller för ytligt isätt: Hela bladet ska vara under ytan, men inte mer. Om paddeln skär för djupt tappar du kontrollen över hävstången.
Att luta sig bakåt: Många nybörjare lutar sig omedvetet bakåt under vändningen. Håll en aktiv, lätt framåtlutad position för bättre balans och rotation.
Sveptag i vind och vågor
På plattvatten är tekniken enkel, men utmaningen växer när naturen bjuder på motstånd.
Mikrokorrigeringar: När du paddlar framåt och vinden puttar dig ur kurs, använd korta sveptag för att justera riktningen utan att tappa fart.
Vindens påverkan: Om du paddlar utan skädda i hård vind, kommer vinden vilja trycka upp kajaken mot vinden (lovart). Då kan ett aktersvep (svep som börjar rakt utanför kroppen och går mot aktern på kajaken) vara nödvändigt för att tvinga tillbaka aktern och hålla kursen.
Framåt vs. Bakåt
Sveptaget fungerar lika bra baklänges. Ett baksvep startar vid aktern och förs i en vid båge framåt. Detta är mycket effektivt för att snabbt vända kajaken eller bromsa en rotation.
Fördjupning: Fysiken bakom hävstången
Varför är det så viktigt att hålla paddeln långt ut? Detta kan förklaras med fysikens momentlag (M = F * d).
M (Vridmomentet): Den kraft som får kajaken att rotera.
F (Kraften): Hur hårt du drar i paddeln.
d (Hävarmen): Avståndet från kajakens rotationscentrum till paddelbladet.
Genom att öka avståndet (d) – alltså att sträcka ut armarna och föra paddeln i en vid båge – kan du skapa samma rotation (M) med betydligt mindre muskelkraft (F).
Sveptaget är ett verktyg som du kommer att använda vid nästan varje paddeltur. Börja öva på lugnt vatten för att hitta rytmen och känslan i bålrotationen. När du känner dig trygg, prova att kombinera sveptaget med kantning i lite mer utmanande förhållanden. Ju mer du automatiserar rörelsen, desto mer kan du fokusera på att njuta av naturupplevelsen.
Om du någon gång köpt eller hyrt kajak har du garanterat fått frågan – vill du ha roder eller skädda?
Otroligt många och långa disskussioner har utforskat frågan och det roliga är att det inte finns ett svar på vad som är bäst. Det beror på vad du ska göra helt enkelt!
Utan varken roder eller skädda kommer din kajak att vilja styra upp mot vinden. Det innebär att så länge du inte är en av de som älskar att paddla i motvind, kommer du behöva kompensera för vindens påverkan på din kajak, vilket i längden blir både jobbigt och slitsamt för kroppen.
Men är det roder eller skädda som passar dig bäst? Och hur fungerar de egentligen?
Hur fungerar ett roder på en kajak?
På en havskajak sitter rodret längst bak och fälls ned i vattnet då det ska användas. Det är kopplat med roderlinor till pedalerna i sittbrunnen som gör att du enkelt kan styra rodret med hjälp av dina fötter. Tryck höger för att svänga höger eller vänster för vänster.
Bilden ovan visar en förenkling av hur ett roder fungerar. När paddlaren trycker på pedalen med sin högra fot vinklas rodret ut åt höger (uppåt i bilden). Vatten strömmar då mot rodret som får vattnet att röra sig åt höger. Kraften från vattnet överförs till kajakens akter som då får kraft åt vänster (nedåt). Kajaken svänger åt höger, men i själva verket är det aktern som rör sig åt vänster.
Då det är vattnets strömningar som gör att kajaken får kraft att svänga krävs det att kajaken rör sig framåt för att ett roder ska fungera. Ju mer fart desto mer vattenkraft = snabbare sväng.
Hur fungerar en skädda på en kajak?
Skäddan är en ”fena” som sitter i aktern på kajaken. Den kan justeras upp och ner men kan ej röra sig i sidled som ett roder. Skäddan kan därför endast användas för kompensera vindens påverkan på kajaken och du får använda din paddel och olika styrtag för att svänga din kajak.
En vanlig missuppfattning är att man tror att skäddan endast är på eller av. Sanningen är den att det är ett riktigt precisionsverktyg som du kan finjustera för att få din kajak att göra precis det du vill, oavsett väderförhållanden.
Tumregeln jag brukar lära folk när jag instruerar är att om du vill svänga upp mot vind ska du dra upp din skädda (skjuta reglaget framåt). Vill du svänga ner från vind ska du dra ner din skädda (skjuta reglaget mot dig). Alltså – vill du paddla rakt fram men känner att din kajak svänger upp mot vind – dra ner skäddan lite. Känner du att kajaken svänger ner från vind – skjut skäddan uppåt lite. På detta sätt kan du finjustera tills du får din kajak att gå rakt oavsett vindförhållande.
För att verkligen lära dig och förstå rekommenderar jag att testa och se om du kan svänga din kajak med enbart skäddan och få den att gå dit du vill. Det är en superbra övning för att få förståelse över hur du kan jobba med skäddan. Personligen jobbar jag alltid väldigt aktivt med den när jag paddlar och finjusterar ofta så att min kajak alltid gör som jag vill.
Teorin bakom kajakens lovgirighet (överkurs)
Anledningen till att kajaken svänger upp mot vind, lovar, beror på att kajakens för (längst fram på kajaken) fastnar i ”nytt vatten” när den drivs framåt medans aktern glider genom turbulent vatten och blir mycket lättare att flytta i sidled. Det resulterar i att när vinden blåser på kajaken kommer fören vara mycket svårare att flytta i sidled än aktern vilket gör att kajaken lovar. Eller rättare sagt, aktern rör sig bort från vind snabbare än vad fören gör.
Det som händer när vi använder skäddan är att vi gör det svårare för aktern att röra sig i sidled. Når vi jämnvikt – det är lika svårt att flytta akter som för i sidled – kommer kajaken att hålla en rak kurs.
Roder eller skädda – Vad ska jag välja?
Som du nu vet är skädda och roder två helt olika saker och det är svårt att jämföra de mot varandra. Det handlar helt enkelt om hur du tycker om att paddla samt hur du tänkt använda din kajak.
Föredrar du att fokusera på framåtpaddling och få kajaken att driva snabbt framåt skulle jag rekommendera en kajak utrustad med roder. Gillar du att paddla mer lekfullt och styra kajaken med kropp och paddel rekommenderar jag en kajak med skädda.
Personligen gillar jag att paddla med enbart skädda när jag är ute över dagen. Gör jag en längre tur, eller ska göra en större överfart har jag gärna roder.
När du ska köpa kajak gäller det helt enkelt att fundera på hur du tänkt använda den. Idag är många kajaker utrustade med både skädda och roder vilket kan vara väldigt praktiskt då du slipper välja. Personligen paddlar jag idag en Melker Rödlöga som har både roder och skädda. Rodret är uppfällt i de allra flesta lägen då jag tycker det är roligare att paddla med enbart skäddan och jag funderar på att montera av det.
Välkommen till vår nya bloggserie ”Bli en bättre paddlare”! Mitt mål med serien är att ge dig tillgång till verktyg för att utveckla din paddling. Jag hoppas att med hjälp av detta kunna inspirera fler till att ta steget och lära sig mer. Oavsett din kunskapsnivå hoppas jag att du kommer kunna uppskatta och hitta något som hjälper dig vidare i din fortsatt utveckling på vattnet!
I denna serie kommer vi att djupdyka i olika aspekter av havskajakpaddling. Vi kommer arbeta med ett tema per månad och varje blogginlägg kommer att kompletteras med film(er) på youtube och inlägg på vår facebook & Instagram.
Det kommer vara en hel del fokus på paddlingsteknik och jag vill påminna om att oavsett om du vill bli världens bästa kanotist eller om ditt mål är att paddla ett varv runt kungsholmen så är en bra teknik en investering som snabbt blir mödan värd. Ska du bli bäst är det en nödvändighet. Vill du bara ut och paddla kommer tekniken vara avgörande för hur lätt du tar dig fram och hur trygg du känner dig i olika, ofta fantastiskt fina, miljöer.
Teknikpyramiden
Innan vi sätter igång och tittar på specifika tekniker vill jag introducera något som Svenska Kanotförbundets utbildningskommitté tagit fram som ett hjälpmedel för att analysera paddling. Vi kallar den för Teknikpyramiden.
Detta är bara en modell och det finns ett flertal andra du kan välja att använda dig av om du inte gillar denna. I denna serie kommer vi dock att använda teknikpyramiden och det kan därför vara smart att läsa vidare för att skapa sig en förståelse om vad det är och vad den är tänkt att göra.
Vad är teknikpyramiden?
Teknikpyramiden är en modell som används inom kajakpaddling för att förstå och förbättra paddlingsteknik. Den bryter ner paddling i grundläggande komponenter och belyser hur dessa element samverkar. Syftet med pyramiden är att ge ett ramverk för att både analysera och utveckla paddlingsfärdigheter, vilket kan bidra till en effektivare, säkrare och roligare upplevelse på vattnet.
De olika delarna i pyramiden är det som gemensamt bidrar till en bra paddlingsteknik. Varje del kan också studeras individuellt vilket innebär att vi med hjälp av pyramidens delar kan analysera en paddlare för att hitta punkter där hen kan utvecklas.
Genom att förstå och träna olika delar av pyramiden kan du som paddlare utvecklas systematiskt, oavsett om du är nybörjare eller erfaren. Pyramiden kan användas för att skapa övningar fokuserade på specifika områden och för att analysera paddlingsteknik och enklare sätta fingret på vilket område som kan förbättras.
Pyramidens delar
Teknikpyramiden är uppdelad i fyra olika delar som har sina respektive beståndsdelar.
Grundförutsättningar Dessa är grunden som behövs för paddling, basen i pyramiden. Det inkluderar att ha rätt utrustning för paddlaren och miljön, samt paddlarens fysiska och mentala tillstånd. En bra position i kajaken är en viktig grundförutsättning.
Kraftöverföring involverar hur kroppen rör sig för att överföra energi från kroppen till vattnet för att driva kajaken framåt.
Rikta Kraften fokuserar på hur vi använder vår paddel och kajak för att använda och rikta den kraft vi skapar på rätt sätt.
Optimering handlar om hur alla delar av paddeltaget är sammankopplade. Det handlar om tajming av rörelser, förmågan att justera paddlingstempot och att engagera och slappna av olika muskelgrupper.
Grundförutsättningar
Grundförutsättningarna är pyramidens och paddlingens bas. Saknar du någon av dessa blir det svårt att paddla på ett effektivt och säkert sätt. När jag jobbar som instruktör och det är något som inte funkar hos någon av mina elever är det alltid här jag börjar att titta. Är det någon av dessa boxar vi behöver lägga extra fokus på?
Om du går en kurs hos oss eller någon annan auktoriserad utbildare är det i regel dessa boxar som vi jobbar med på den gula nivån i paddelpasset.
Nedan kommer en beskrivning av varje del av grundförutsättningarna.
Utrustning
För att kunna paddla överhuvudtaget behöver utrustningen vara på plats. Korrekt utrustning varierar beroende på var och när du paddlar men som grund är en lagom lång paddel, en kajak som du sitter bra i och en flytväst anpassad för paddling en grundförutsättning för paddling.
Fysiskt
Din fysiska förmåga har stor betydelse för hur väl du kan föra fram kajaken. Det fysiska handlar inte bara om styrka, utan vi tittar också på:
Balans är din förmåga att hålla en jämnvikt. Har du en bra balans blir det lättare att klara av vågor och annat som vi kan drabbas av när vi paddlar. När vi sitter i kajaken kommer grundbalansen från höften och vi håller oss stabila genom att vår tyngdpunkt befinner sig innanför kanotens bredd. Har du en bra sittställning med god kontakt bidrar det till en bra balans.
Saknas balans blir det svårt för en paddlare att ha en god teknik. Det blir också svårt för denne att vara på en bra plats mentalt då allt fokus snabbt hamnar på att hålla kajaken på rätt köl.
Uthållighet är något som alla paddlare behöver. För oss som inte tävlar utan mer är ute för upplevelsen och äventyret hjälper en bra kondition till att öka säkerheten i din paddling. En bra uthållighet gör också din paddling mer njutbar.
Styrka ger oss möjlighet att ta våra paddeltag och föra vår kajak framåt. Ju starkare du är desto mer kraft kan du få ut i dina paddeltag. Kan du kombinera det med en bra teknik ger det ett bra driv framåt. En god grundstyrka minskar också risken för skador. Vid kajakpaddling är styrka och stabilitet i bål och skuldror de mest centrala muskelgrupperna.
Motorik & koordination handlar om din förmåga att samordna olika rörelser. Paddling är en blandning av flera mer och mindre komplexa rörelser som kräver motorik och koordination för att bemästra.
Rörlighet är nödvändig både för att kunna utföra en god teknik men också för att undvika skador. Vid paddling är det viktigt att ha god rörlighet i bröstrygg och hamstring (baksidan av låren). Är du för stel i låren blir det svårt eller omöjligt att ha en bra position i kajaken. Har du en dålig sittposition i kajaken är det svårt att ha en god teknik.
Position
En bra position skapar förutsättningarna för effektiv paddling. Det ger rätt balans, styrka och förmågan att röra sig fritt.
När du sitter i kajaken vill du ha ett framåtroterat bäcken med en lätt svank i nedre delen av ryggen. Du ska sitta med en bra hållning och gärna ha en lätt lutning framåt. För att kunna sitta bekvämt i rätt position behöver din kajak vara korrekt justerad. Dina fotstöd ska vara på en distans så du har ett bra stöd och möjlighet att ha kontakt med din kajak via dina fötter, rumpa och knän.
Rätt sittställning leder till att du får bättre kontroll och balans i din kajak. Har du svårt att sitta bra kan det bero på följande:
För korta muskler i baksida lår
Svaga bålmuskler som inte orkar hålla upp kroppen
En sits som inte passar din kropp och därmed inte ger ett bra stöd
För långt avstånd till fotstöden.
Ett annat vanligt ”fel” i positionen är att en sitter med framåtroterade axlar. Detta kan leda till axelproblem och resulterar ofta i att en skjuter fram huvudet vilket kan ge nackbesvär.
För att få till en bra position med axlarna kan du behöva träna musklerna runt skulderbladen samt stretcha bröstmuslerna och den breda ryggmuskeln.
Utöver sittställning är händernas placering viktig att tänka på. I alla tekniker vill du ha lätt böjda armar och titta åt det håll du paddlar.
Mentalt
Att vara på rätt plats mentalt är i sig ingen grundförutsättning för att kunna paddla. Om du däremot vill utveckla din paddling och lära dig mer är det viktigt att vara på en bra mental plats. Genom att vara närvarande i nuet, intresserad och nyfiken kan du stimulera din förmåga att ta upp information.
När jag som instruktör märker att den mentala biten saknas beror det ofta på rädsla eller oro. En person som är rädd befinner sig i överlevnadstillstånd och är mycket svår att få fram information till. Därför jobbar jag alltid hårt med att skapa en trygg miljö när jag utbildar och ser till att, framförallt om jag är ute med nybörjare, alla har kajaker som de känner sig trygga i.
Kontakt
Sist på listan av grundförutsättningar har vi kontakten mellan kroppen, kajaken och paddeln. Men också paddelns och kajakens kontakt med vattnet.
Bra kontakt ger goda förutsättningar för kraftöverföringen som ska ske från din kropp ut i vattnet genom paddeln och ut i kajaken genom dina kontaktytor vid fötterna, knäna och rumpan.
När vi sitter i kajaken vill vi ha kontakt med våra fötter på kajakens fotstöd och botten på kajaken. Vår rumpa och våra höfter ska ha kontakt med sitsen och våra knän (eller insida lår) ska ha kontakt med insidan av kajakens däck eller sittbrunnen.
Saknar du kontakt med kajaken märks det ofta på:
Sämre balans i kajaken
Dålig sittställning (vanligt att en blir bakåtlutad för att fotstöden är för långt bort)
Svårt att hålla kajaken på kant
En bra kontakt mellan paddeln och vattnet kännetecknas av:
Hela bladet i vattnet under drivfas
Lite eller inga bubblor/virvlar i vattnet under drivfas
Med drivfas menar jag tiden då du lägger kraft på paddelbladet i vattnet.
Kraftöverföring
Kraftöverföring handlar om hur vi med hjälp av kroppens och vattnets energi kan flytta vår kajak. Det handlar om hur vi med vår kropp kan överföra kraft, genom paddeln ut i vattnet och hur vi med hjälp av tajming kan använda vågor och strömmar till hjälp för att förflytta vår kajak.
Kroppen
För att kunna flytta och kontrollera vår kajak behöver kraft från vår kropp överföras till vattnet. Detta görs genom det vi kallar för paddeltag och en bra sak att komma ihåg i våra paddeltag är att vårt mål är att flytta kajaken, inte paddeln.
När vi tar våra paddeltag vill vi använda så stora muskelgrupper som möjligt. Vi vill att kraften ska komma från dina lår och bålen.
Föreställ dig att du sitter i din kajak och ska ta ett paddeltag framåt. Du vill då rotera överkroppen så att axeln på den sidan du ska sätta ner paddeln kommer så långt fram som möjligt. När du sen stoppar ner paddeln i vattnet vill du rotera tillbaka kroppen samtidigt som du trycker din kajak framåt med benet på sidan du har paddeln på.
Har du en bra kontakt med vattnet och kajaken gör det att dessa rörelser effektivt kan föra din kajak framåt.
Ett bra sätt att testa skillnaden i kraft mellan att jobba med armar eller bål är att be en kompis hålla i ditt paddelblad när du sitter på land. Testa först att ta i med bara armar för att flytta paddeln. Sen testar du att ta i med bålen.
För att summera handlar kroppens del i kraftöverföringen om hur vi hittar och aktiverar rätt muskler när vi vill förflytta vår kajak.
Vattnet
När vi paddlar havskajak händer det att vi stöter på vatten som har en egen rörelseenergi i form av vågor eller strömmar. Denna energi kan vi ta vara på och använda till vår fördel när vi vill förflytta vår kajak. Kanske har du någon gång provat på att surfa på en våg?
Att lära sig känna av och se vattnets rörelser är en färdighet som tar tid och mycket övning men oj vad roligt det är när du börjar bli bekväm i det!
Rikta kraften
För att få vår kajak att göra som vi vill behöver kraften som överförs från kroppen eller vattnets rörelse riktas åt rätt håll. Vi kan rikta kraften och styra kajakens rörelse genom att placera/vinkla vårt paddelblad och/eller luta vår kajak. Det finns också mer eller mindre gynnsamma vinklar att jobba med för ett optimalt driv.
Paddeln
När det pratas om paddeln och dess vinklar sägs det alltid att bladet ska ha en positiv till neutral vinkel i förhållande till vart vi vill förflytta oss. För att enklare förstå detta brukar jag prata om fysikens kraftpilar.
I bilden ovan symboliserar det svarta strecket vinkeln på paddelbladet, den gula pilen kraften som paddelbladet utövar på vattnet och de gröna/röda pilarna kraften som förs över till vår kajak. Detta är en extrem förenkling men den kan vara nyttig för att skaffa sig lite förståelse om hur vi kan rikta kraften.
Med en positiv vinkel (den vänstra bilden) kommer vår kajak få kraft framåt och uppåt. Kraften som riktas uppåt gör att vi får stöd av paddeln vilket innebär att vi kan luta oss mot den mer och känna oss trygga. Tryggheten kan i sig göra att vi vågar ta i mer med de större musklerna.
Bilden i mitten, där vi har en neutral vinkel och vertikalt blad ger full kraft framåt vilket teoretiskt borde vara den mest effektiva riktningen att rikta vår kraft. Ingen kraft slösas bort på att ge oss energi åt något håll vi inte vill.
Sista bilden, längst till höger visar att när vi får en negativ vinkel på bladet (vilket i regel sker när paddeln kommer bakom vår kropp vid framåtpaddling) så får kajaken energi framåt och nedåt. Nedåt energin vill vi gärna undvika då den resulterar i att paddeln drar oss nedåt i vattnet, vilket kan göra oss mer instabila och därmed mindre trygga i vår paddling. Känner vi oss instabila tappar vi snabbt förmågan till bra teknik.
Prova gärna nästa gång du paddlar för att själv känna skillnaderna med olika vinklar på paddeln.
Kanoten
Vår kajak kontrolleras både med hjälp av paddeltag och med genom hur kajakens skrov kommer i kontakt med vattnet. Formen på skrovet och hur dess kontakt är med vattnet påverkar effekten av de krafter som verkar på kajaken. Genom att lära dig hur du kan använda kontakten mellan din kajak och vattnet till din fördel kommer du bli en bättre paddlare.
Kajaken kan riktas i tre plan: Höger/vänster (genom att svänga) och framåt/bakåt, Från kant till kant (genom att luta eller kanta kajaken) samt upp och ned (genom det vi kallar för att trimma kajaken, luta sig framåt eller bakåt eller lasta kajaken)
Framåt/bakåt/sväng (riktning)
Framåtpaddling är det vi ägnar den allra mesta tiden till när vi paddlar havskajak och det är det våra kajaker i första hand är konstruerade för. Farten vår kajak har påverkar vad som händer när vi justerar vår kajak i de andra riktningarna och planen.
På de lite mer avancerade nivåerna använder vi oss ofta av en kombination av olika paddeltag och förändringar av skrovform genom kantning och trimning för att styra vår kajak dit vi vill.
Kantning & lutning (jämnvikt i sidled)
Vi kan justera vår kajaks kant åt höger eller vänster genom att förflytta vår tyngdpunkt åt sidan i kajaken. Att kanta innebär att vi håller vår kropp innanför kajakens tyngdpunkt genom att lägga över tyngden på ena skinkan och pressa upp med motsatt lår mot kajakens däck. Vi kantar kajaken för att till exempel underlätta och effektivisera svängar.
Att luta innebär att kroppen tar sig utanför kajakens tyngdpunkt. Vi sitter alltså kvar med en neutral hållning i kajaken och vinklar hela kroppen tillsammans med kajaken. Lutning kan till exempel användas när du vill svänga i fart tillsammans med ett högt eller lågt stöd.
Genom att kanta eller luta vår kajak förändrar vi skrovets kontakt med vattnet vilket, om det används rätt, hjälper oss till en mer effektiv paddling och kontroll av vår kajak.
Trimning (jämnvikt i längdled)
Att trimma din kajak innebär att justera kajakens tyngdpunkt så den är längre fram eller längre bak. För att åstakomma detta lutar du din överkropp framåt eller bakåt och försöker göra kajaken så tung som möjligt åt det håll du önskar trimma.
Genom att luta dig framåt och trycka ner fören på kajaken kan du underlätta svängar upp mot vind.
Optimering
Högst upp i pyramiden hittar vi optimering och känsla. Optimering handlar om att koppla samman pyramidens delar och hitta hur det ska kännas när det utförs korrekt. Optimering är något som kan jobbas med i oändlighet och det handlar om finliret som är skillnaden mellan en bra och en riktigt bra paddlare.
Känsla
När du paddlar och utvecklas i din paddling är en bra målbild att det ska kännas rätt. För att det ska kännas rätt behöver du lära dig hur känslan av rätt teknik känns.
Tyvärr är det också så att en felaktigt inlärd teknik kan kännas rätt. Därför är det extra viktigt att försöka lära sig rätt från början och jag kommer alltid att rekommendera en grundkurs hos en utbildad instruktör för att lägga en bra grund för din framtida paddling.
På kurs försöker jag ofta uppmuntra mina deltagare att rikta sin uppmärksamhet mot hur det känns när de gör rätt. Genom att regelbundet känna efter hur det känns hjälper vi kroppen att minnas och det blir enklare att hitta tillbaka till den där optimala känslan.
Känslan i paddling handlar också om rytm, timing och att ha ett flyt i paddlingen.
Timing
När vi börjar optimera vår paddling kommer vi in på timing och taktik. Det handlar om att hitta musiken i paddlingen och samspela med vågor och vind.
Timing är något som kräver att dina kunskaper börjar bli automatiserade vilket de blir efter mycket övning.
När du tittar på en paddlare med bra timing ser det ofta väldigt lätt ut. Hen samspelar med vågor och vind och använder kropp, kajak och paddel för att enkelt föra kajaken dit som önskas.
Frekvens
Hur många paddeltag per minut är ett vanligt mått på frekvens inom paddlingen. Har vi samma paddel och paddlar med en hög frekvens kräver det mer kraft och ger mer fart i relation till vattnet än om vi har en låg frekvens. En låg frekvens ger alltså en lägre fart men sparar energi.
På en kajaktur är det viktigt att kunna anpassa och ändra sin frekvens efter rådande förhållande och omgivning. Med för hög frekvens kan du bli trött i onödan och en för låg frekvens kan resultera i att du inte kommer dit du vill.
Avslappning – Anspänning
Sista delen i optimeringen är känslan och kontrollen över avslappning och anspänning. Avslappning ger musklerna syre för fortsatt arbete. Paddling blir väldigt mycket lättare om vi kan hitta en teknik där vi låter de muskler som inte används vila.
När vi tar vårt paddeltag spänner vi musklerna. Här vill vi fokusera på att spänna och aktivera rätt muskler vid rätt tillfälle för att paddla så effektivt som möjligt.
Summering
Oavsett om ditt mål är att bli en världsmästare eller att njuta av en lugn tur runt Kungsholmen, är en bra teknik en ovärderlig investering.
Vi hoppas att du genom att följa med i vår serie kan hitta inspiration, lärdomar och ny kunskap för att ta din paddling till nästa nivå.
Har du frågor eller funderingar, tveka inte på att kontakta oss så återkopplar vi så snart vi kan.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
